Minisemester till Hangzhou
Med landsbygden svischandes förbi utanför fönstret sitter vi i skrivandes stund på tåget tillbaka till Shanghai. Vi har varit på en minisemester i Hangzhou, en timma utanför Shanghai med tåg. Vi bestämde oss i början av veckan att ta vara på ledigheten som vi har haft idag, alla är lediga i Kina på grund av Dragon boat festival. Nu i efterhand är vi helt klart nöjda med vår resa och tycker att det var helt klart värt det.
Hangzhou, vilket vi trodde var en liten hålla, har en folkmängd på ungefär 8,7 miljoner invånare. Ytan motsvarar ungefär hela Västergötlands län. Kommer nog bli svårt att komma in med tanke på storleksskillnaden. Deras mest kända turistattraktion är helt klart west lake, 西湖, vilket även är motivet på 1 yuan sedeln. Tillsammans med Mao såklart vilket är med på alla sedlar här i Kina. Tänkte berätta dag för dag hur vår resa var och vad vi gjorde.
På lördag morgon klockan 7 vaknade vi, begav oss två timmar senare med mot tunnelbanan som skulle ta oss till tågstationen. Till skickande från alla andra gånger hade vi planerat och hade gott med tid och behövde inte stressa, inte mycket i vart fall. Biljetterna hade vi köpt på fredagen i någon slags närbiljettbutik vilket ligger precis utanför skolområdet.
Väl på tåget däckade vi båda ganska fort och vaknade turligt upp några minuter innan vi anlände till Hangzhou. Därifrån lyckades vi fråga oss fram till vilken tunnelbana man skulle ta för att komma till hotellet vilket vi också hade bokat på fredagen. Kan inte säga så mycket mer om hotellet än man får vad man betalar för.
På lördag eftermiddag, efter lite byte av kläder mm begav vi oss mot west lake. Sjön, vilket är ett världsarv, är handutgrävd. Hur de nu lyckades med det. Den var enorm och på de tre-fyra timmarna vi gick vid den kom vi nog bara en fjärdedel av omkretsen. Tyvärr låg dimman, eller kanske smoggen, lågt så den vackra solnedgången som vi hade läst om visade sig inte. Vi avslutade dagen med båttur för att lyckas se hela sjön.
Morgonen efteråt tog vi inte heller sovmorgon utan lämnade hotellet vid 8:00. Planen var att åka till Tianmushan, 天目山, vilket kan betyda himmelns öga om jag inte har helt fel. Claras mamma hade hjälp oss att titta upp lite fakta angående vad man kunde göra i Hangzhou då vi inte var så förberedda och hade inte tillgång till internet. För att komma till berget fick vi byta fordom flera gånger. Först tog vi taxi till en busshållsplats, från den busshållsplatsen tog vi buss till en större busstationen. Efter ungefär en timmas tid hade vi hamnat upp i Lin'an. Därifrån tog vi en taxi till bergets fot, på ungefär en timma. Taxichauffören berättade att vi aldrig skulle lyckas få tag i en taxi för att åka tillbaka så vi kom överens om att han skulle vänta på oss. Fyra timmar väntade han på oss och det kostade oss ungefär 100 yuan. Dålig timpeng kan man ju tycka... Sista fordonet vi fick ta var en minibuss som tog oss upp på berget.
Väl uppe på berget andades vi för första gången på länge in frisk luft, och jag kan meddela att det märktes. Mycket! Tyvärr låg dimman även denna dagen lågt vilket gjorde att den utlovade utsikten inte visade sig. Inte hängde vi läpp för detta utan gick runt och njöt av naturen, det var verkligen jättefint där. Träden var enorma och tror jag har gått i den längsta trappan i mitt liv. Det var en lugn stämning runt hela berget som fick alla besökare att ta det lugnt, gå och bara ta in allt. Efter ungefär tre timmars vandring kände vi oss klara, tror vi gick en mil där uppe, i allt annat än plan terräng. Väl nere igen stod vår taxichaufför och väntade på oss som vi hade bestämt. Jag somnade i taxibilen påväg hem, vilket jag även gjorde på bussen från Lin’an in till Hangzhou. Sängen på hotellet var ungefär lika mjuk som en trasmatta på ett stengolv… På kvällen gjorde vi ingenting utan köpte med oss mat till hotellrummet, tittade på film och pratade till det var dags att sova.
Dagen efter, sista dagen, tog vi en välförtjänt sovmorgon och checkade ut från hotellet lite efter elva. Vi begav oss ner mot stan för att äta, hamnade upp på någon slags shoppinggata och köpte var sitt plagg. Lunchen inhandlades från Starbuckes.
Nöjda strosade vi ner mot West Lake för att gå upp i tornet, vilket vi trodde skulle ha utsikt över sjön. En timma senare stod vi och blickade ut över sjön, en riktigt fin utsikt som fick avsluta denna resan.
Vi hade lite krångel att ta oss från tornet till tågstationen. Det var så att vi hade hamnat på en turistgata och att få tag i en ärlig taxi var allt annat än lätt. Därav hoppade vi på en buss, i hopp om att komma bort från gatan och till fler ärlig taxi. Vi hade alltså ingen aning om vart denna bussen gick. Det visade sig att den åkte genom en tunnel och nästa stop inte var förrän tio minuter senare… Tur som det var hade vi karta och lyckades att hitta till tågstationen på gående fot. Fråga inte hur vi lyckades men bussen stannade inte långt ifrån, några kvarter bort bara. Ibland har man tur.
Vilka härliga kort! Kul att ni tar vara på sista tiden att se er omkring. Att gå i skog har ni inte gjort på länge så det kan jag tänka mig att ni uppskattade. Kram
PS påminn Clara att kolla mailen ;)